Förkrossad....
Det gör ont, så fruktamsvärt ont..
Tårarna rullar, tankarna flödar..
Såg denna ljuva lilla gossa på TV för ett tag sedan..
Hittade en länk hos vimmelmamman o såg då att han gått bort..
Ja blev genast ledsen o började storgråta.
Läste bloggen o ja har nog inte grptit så här mycket på evigheter..
Så fruktansvärt att förlora ett barn!!..
Ja hade ingen aning om hur stark min kärlek för min son faktiskt är..
Just nu är han hos sin pappa o ja vill bara springa bort o krama om honom..
Min fina underbara Nicolai!.. du är MITT ALLT!!..
Här är länken till den bästa bloggen ja någonsin läst..
helt fantastiskt!!.. vilken ORK.. vilken oerhörd sorg.. man kan aldrig ens tänka sig..
http://denstarkastestjarnan.blogg.se
Minnen väcks över min bonuspappa som inte längre finns med oss..
Hur han såg ut på sin dödsbädd.. hans kalla hand.. hans gråa ansikte..
Alla slangar, hans varma hand, hans orkeslösa hand..
Respiratorn som andades åt honom..
Tänker också på min fantastiska son. om ngt skulle hända..
Att vi inte är en kärnfamilj.. att alla bråkar.. att vi inte kommer överens..
Hade det en dag hänt något med någon utav oss så hade alla tänkt annorluda..
Ja har förlorat en nära o kär familjemdlem.. halva mitt liv..
Så ja försöker värdesätta, försöker tänka hur ja känt om det personen inte längre skulle finnas..
Hur ja hade känt då, o försöka leva så nu istället för att få ångra mig sedan!!..
Sorgen är så fruktansvärd-.. vi får aldrig mer se dom.. aldrig mer röra vid dom!!..
Varför, varför så splittrat!!!.. ja vill ha min son hans far o syskon!!!..
varför kan vi inte bara värdesätta o uppskatta varandra mer.. Vi har kanske bara idag!!..
Nu sitter jag här och stor gråter, har precis varit inne och läst om vicktor. Så fruktansvärt. Detta skall ju ingen behöva uppleva. Gud vad jag älskar min son.Nä nu måste jag gå och pussa på lilleman.kram
Ja har oxå läst bloggen.. För ett tag sen, självklart genom en länk via Vimmelmamman.
Läser hennes blogg nästan dagligen.. O ja förstår nu hur stark människan egentligen e...
Ja kan tänka mej att d e gripande när man har barn själv, att man inser vad man kan förlora när som helst vid tragiska händelser..
Fast å andra sidan kan man inte gå o oroa sig för sånt, därav lever vi vidare lyckliga..
O ja tror inte lilleman mår dåligt av situationen, för ni visar den inte jobbig för honom..
D e de vuxna som mår sämst av d..
Jag ser att din lille e hur lycklig som helst, o va kan man va när han har världen bästa MOR mickis..!!!
